Tycker ni att allt snurrar lite väl fort? Har ni problem med att ni gör för mycket på en gång i er organisation? Känner ni att ni aldrig blir riktigt klara med nåt?
Jag har länge upplevt att jag har styrt mitt professionella liv baserat på agila värderingar och principer. Under den senaste månaden har jag dessutom haft glädjen att få köra ett antal introduktionshalvdagar till Agile med en av mina kunder. Jag har då fått gå tillbaka i tiden och funderat på vad det var som fick mig att falla. Det finns så många svar att hämta i den Agila världen och den övertygelsen har inte minskat när jag får sitta ner med människor som är relativt nya till begreppet. Jag är övertygad om att när vi gör bokslut för de här decenniet så kommer det visa sig att det var de agila organisationerna som var vinnarna. I den här artikeln skall jag försöka förklara varför.
Jag mötte Agile
När jag introducerades till Agile för sådär 15 år sedan så var jag en ganska irriterad, förvirrad och frustrerad projektledare. Jag kände att jag inte hittade svaren i det jag hade fått lära mig tidigare. De metoder och tekniker som fanns baserades på en vilja av förutsägbarhet vilket jag inte upplevde stämde överens med hur det egentligen fungerade. Jag behövde något annat. Min dåvarande chef (tack Petter Måhlén) fick under en lunch ta emot min frustration och frågande mig om jag hade tittat på SCRUM. Det hade jag inte. Jag fick då läsa SCRUM and XP from the trenches av Henrik Kniberg. Jag kände instinktivt att det här kändes rätt och jag bestämde mig i samma stund att det här skulle jag testa. I min situation då var det en lösning på en metodproblematik men jag insåg ganska snart att det här med Agilt var ett tankesätt och inget annat. Jag fick lika mycket stöd kring mitt ledarskap som hur vi kunde utveckla mjukvara.
Så mycket mer än vad jag sökte
I takt med att åren har gått har jag applicerat ett Agilt förhållningssätt på fler och fler ställen i fler och fler områden. Det har ofta varit runt ledarskap i tex varför det är så viktigt att ställa frågor, visa förtroende och coacha. Men det har även handlat om att tvinga fram prioriteringar i en ibland allt för stor förbättringsiver. Det har handlat om förbättringar både gällande mig själv, mina medarbetare, organisationer, mjukvara eller en arbetsprocess. Vi måste våga prioritera och samtidigt ha förmågan och modet att ständigt experimentera. Idag skall vi göra allt och gärna samtidigt. Som organisationer måste vi bli bättre på att fokusera på det som skapar mest värde.Vi måste såväl våga välja, som att välja bort.
Ett sant förhållningssätt
Vi behöver ett förhållningssätt som accepterar verkligheten som den är (dvs komplex och svår att förutse) och ta konsekvenserna av detta.
“Nej, det går inte att förutse vad som kommer att hända, så det är bättre att räkna med ständig förändring”
“Nej, vi vet inte vilken lösning vi vill ha om två år, så det är bättre att vi jobbar i små steg med vad som är viktigast nu”
“Nej vi kan inte jobba effektivt med tio saker samtidigt. Det är bättre att vi börjar med det som är viktigast fokuserar på det, lär oss av resultatet och går vidare”.
Jag tror även att en förklaring till vågen av ohälsa delvis ligger i att vi i våra strukturer vägrar att acceptera att vi lever i en värld (kalla den VUCA om du vill) som präglas av en volatilitet och komplexitet. Vi måste hitta förhållningssätt som stödjer detta. Vi som människor söker mening och det är inte meningsfullt att jobba i strukturer som inte känns realistiska och sanna.
Agilt oftare och oftare
För mig finns många svar i agila värderingar och principer och det går verkligen att applicera bredare än bara på mjukvaruutveckling. Vi ser att förändringsarbete blir allt mer Agilt, vi ser behovet för HR att bli mer Agila och att ledarskap allt mer anpassas till mer Agila värderingar.
För mig baseras det agila tankesättet på hur det är, inte på hur vi skulle vilja att det var.
Johan Victor Tweet
Relaterade kurser
Vill du lära dig mer om ledarskap och agil organisationsutveckling?
På agilportalen har vi flera spännande kurser som kan passa dig.